Webbplatsen som visar vägen till riksdagsvalet – och hur du kan lyfta ditt innehåll

Riksdagsvalet - villrådig? (foto: Fredrik Öhlander)

Riksdagsvalet 2018 står för dörren. Webbplatsen riksdagsval.info är ett ideellt projekt för att presentera partiernas politik, utan tevedebatternas pajkastning. Sajten är också ett utmärkt exempel för dig som kommunicerar på webben.

Känner du dig villrådig inför riksdagsvalet i höst? När man läser alla tvärsäkra inlägg på till exempel Twitter, så är det lätt att tro att alla människor har bestämt sig för vad de ska rösta på. Men i samtal med vänner och bekanta tycker åtminstone jag att det råder samma osäkerhet nu som annars.

Webbplats som hjälper dig att hitta ditt närmaste parti

För att hjälpa den som är osäker i sitt val, så har webbstrategen Pontus Vinderos tagit fram webbplatsen riksdagsval.info. Den presenterar vad de olika partierna tycker i centrala frågor, och utgångspunkten är framförallt en omfattande statsvetenskaplig rapport samt partiernas egna partiprogram. Syftet är att sakligt visa var partierna står för i olika frågor – och i vilken grad de är för eller emot detta. Riksdagsval.info uppvisar inga egna åsikter, men presenterar uträkningar och bedömningar baserat på sina källor.

Det handlar alltså om att visa var partierna står i till exempel en fråga som att höja eller sänka skatten. Är man för eller emot, i vilken grad och hur presenteras frågan i det egna partiprogrammet.

Riksdagsvalet – och inspiration för webbkommunikatörer

Men webbplatsen riksdagsval.info handlar i mina ögon också om mer än bara riksdagsvalet 2018. Sajten är nämligen ett utmärkt exempel på hur du som kommunikatör kan arbeta med ditt innehåll.

Bakgrunden till webbplatsen är att en privatperson, visserligen expert inom sitt område webbpublicering, ideellt har satt ihop en tjänst i ett väldigt konkurrensutsatt ämne. Dessutom väldigt kort tid innan själva ämnet är som mest aktuellt. Här finns ju minst två stora utmaningar för att bli hittad av de människor man vill nå – det finns ingen historia för webbplatsen och det finns få eller inga starka länkar till den. Båda är nyckelfaktorer för att sökmotorerna ska kunna bedöma om det här är en relevant webbplats eller inte.

Just därför är det intressant att studera riksdagsval.info (utöver att den faktiskt ger en bra bild av de politiska partiernas ståndpunkter). Webbplatsen har nödvändigheten som röd tråd, sajten helt enkelt måste fungera för sökmotorer – och besökare – för att ha en chans att slå igenom bruset.

Bra exempel för dig som hanterar innehåll på webben

Här finns mycket att lära för dig som vill nå människor med ditt innehåll:

  • Struktur. Du kan snabbt hitta innehåll baserat på ämne eller enskilt parti.
  • Gruppering. Innehållet presenteras i munsbitar, du får snabbt överblick över ett ämne.
  • Språk. Texterna är nedskalade till minsta nödvändiga omfång. Passar inte i alla sammanhang – men förvånansvärt ofta.
  • Tajming. Länkar, bakgrund, ”läs mer om…” dyker upp i de sammanhang där man behöver dem.
  • A-Ö. Besökare och sökmotorer är eniga – alla älskar innehåll i listor. Inte enbart, men att det finns en strukturerad förteckning över innehållet är guld värt.

Det finns säkert fler punkter att lyfta fram som är bra med innehållet och presentationen på riksdagsval.info. Kommentera gärna!

Foto: Fredrik Öhlander, Unsplash

Har du besökare, men inga affärer? Att hamna högt på Google är bra, men det måste leda till något.

Foto: Magnus Nilsson

Hamnar du högt hos Google, men är ändå inte nöjd med vad din webbplats levererar? Då kan det vara dags att satsa på ditt innehåll och glömma sökmotoroptimering en stund.

Vad betyder det att hamna högt på Google? Rent faktiskt kan man väl definiera det så här:

Om du säljer vattenpumpar och en länk till din webbplats om vattenpumpar visas på första resultatsidan när människor googlar på ordet vattenpumpar – då har du hamnat högt på Google. Ska man vara riktigt rättvis så pratar vi nog till och med om de tre-fyra översta länkarna på denna första sida.

Det är kärvt, särskilt om du arbetar i en bransch med tuff konkurrens.

Därför finns det företag som hjälper dig att hamna högt på Google. Det här kallas sökmotoroptimering. Det handlar dels om att göra så att innehållet på din webbplats hittas av Google och värderas av Googles datorer som relevant för människor, dels handlar det om att ordna så att andra webbplatser länkar till din.

Men sökresultat är inte allt. Att vara synlig på Google kan driva trafik till din webbplats, men vad händer när människor väl hamnar hos dig? Du kanske betalar dyra pengar för sökmotoroptimering, men om trafiken inte leder till affärer så kan man lika gärna – hårt uttryckt – ställa ut pengarna i en kartong på gatan.

Konsulter och företag som hjälper dig med sökmotoroptimering kan göra just detta: se till att du hamnar högt med dina nyckelord och nyckelfraser i sökresultatet. Men de kan inte göra så att din webbplats uppnår dina mål. Om du vill att nya kunder ska kontakta dig, om du vill få prenumeranter till nyhetsbrevet eller om du vill att barnfamiljer ska få reda på hur de nya reglerna för föräldrapenningen fungerar – då måste du arbeta med kvaliteten på ditt innehåll och se över om det finns en röd tråd mellan klicket på Google och det du vill uppnå.

Man kan kanske kalla det för letar-människa-optimering.

Människor har sökt sig till din webbplats och de har ett syfte med sitt besök. Ta reda på varför deras besök inte leder till det resultat du hoppats på – och förändra ditt innehåll.

Tror du inte att någon kan hitta dig på Google? Använd ord som andra använder.

Foto: Magnus Nilsson

För småföretagare kan det ibland kännas hopplöst att hitta nya kunder. Men runtom dig letar människor efter din kunskap, dina tjänster. Det som kan binda ihop er är rätt ord på din webbplats.

Häromdagen skulle jag för en kunds räkning leta upp en konsult. När man står inför en uppgift som man inte klarar av, så kan det vara svårt bara att formulera en fråga om det. Vilka termer är korrekta? I värsta fall blir problemet olöst.

Det började med att jag sökte på Google. En (1) träff verkar seriös. I övrigt mest uppgifter från Solidinfo och liknande företagsregister.

Då tänker jag så här: Det kanske inte finns en marknad för konsulter inom det här området. Jag har alltid sagt att ”har du ett problem som du inte kan lösa själv, så hitta en konsult som kan hjälpa dig”, men jag kanske har haft fel. Det kanske inte finns en konsult (eller flera) för varje problem?

Nytt försök: jag gör en efterlysning på Facebook.

På en dag får jag in omkring tio bra tips på personer som arbetar med exakt det min kund söker. Några av tipsen är personer som jag själv är bekant med.

Men ingen av dem finns på Google. Eller rättare sagt; jag hittar ingen av dem på Google när jag söker med ord och fraser som jag tror är någorlunda vettiga. Så som de flesta använder sökmotorer; man söker brett, testar sig fram.

Det här är utmaningen för dig som är konsult – och egentligen alla som vill göra affärer på nätet – att inte bara beskriva dig och din verksamhet på ett sätt som du själv förstår. Jag är den förste att hålla med om att det är svårt. Men man får börja i någon ände.

Tänk så här:

  • Vilka ord använder mina kunder när de letar efter en sådan som jag? Är du arborist, så använd också ord som trädkonsult på din webbplats.
  • Vilket problem är det du har lösningen på? Laborera med skadedjur på träd.
  • Se till att få med varianter av det du arbetar som. Arborist, arboristen, arboristens, arborister osv.
  • Är ditt yrke svårstavat? Arborist kanske kan heta arrborist eller arborrist för andra.

Avslutningsvis några ord om träffytor på internet. Två eller tre av de personer som jag fick tips om saknar egen webbplats. Dessa är det ju svårt att googla fram, hur man än bär sig åt. En tänkbar invändning låter så här: ”jag får mina kunder via kontakter och rekommendationer”. Jag fick tio tips. Jag skickade vidare några av dem till min kund. Ingen som saknade webbplats hamnade i den högen, framförallt därför att det är enklare att tipsa om någon med ett innehåll än en person utan.

Vad är egentligen sökmotoroptimering?

I alla branscher finns det människor som balanserar på eller bortom gränsen för vad som kan anses juste. Men det innebär varken att branschen eller det fenom som branschen arbetar med är ojuste. Vill man kritisera det ojusta måste man göra det på ett juste sätt.

I dagens nummer av Computer Sweden skriver tidningens nya krönikor Unni Drougge att den som arbetar med sökmotoroptimering (SEO) står ”bara ett steg från maffian”.

Krönikan har rubriken Sökmotoroptimering är en cancercell som ökar utrymmet för internets fula fiskar. (Publicerad i Computer Sweden 1/2012, rubriken är kortad i tidningens nätupplaga.)

Bakgrunden är att Drougge blivit kontaktad av SEO-konsulter som ”ville ordna så att min sida låg bättre till i Googles sökresultat”. Trevligt nog så börjar hon intressera sig för hur det är tänkt att gå till och det uppdagas snart att upplägget är ganska ljusskyggt. Och Unni Drougge har en poäng – tycker jag – i att så här kan det se ut. Det finns olika typer av bedragare eller gråzonare inom sökmotoroptimering och deras insats saboterar det som Google och andra sökmotorer försöker åstadkomma – så bra resultat som möjligt till dig som söker på nätet.

Optimera för sökande människor

Men, för att uttrycka det milt, detta är ju naturligtvis inte hela sanningen. Sökmotoroptimering handlar ju främst om att optimera innehåll för sökmotorer. Eller egentligen för människor. För både människor som presenterar ett innehåll på nätet och för den som letar efter innehåll på nätet.

Under de 16 år som jag arbetat och fått betalt för att arbeta med publicering på internet så har glappet mellan människa och maskin varit på tapeten varje dag.

Kort uttryckt: Om man driver företaget Vulk & Voodoo, så söker man sitt eget namn och noterar att man hamnar ”jättehögt på Google”. Gott så. Men människor som behöver hjälp av Vulk & Voodoo vet inte om att Vulk & Voodoo är lösningen på deras behov; de letar på ett helt annat sätt. Säg att det rör sig om en däckfirma, då måste Vulk & Voodoo bli bra på att berätta att de har vinterdäck, sommardäck, att de byter däck, att de kan förvara dina däck när det inte är säsong och så vidare.

Det är sökmotoroptimering.

Och det är kanske ingen av de sköna konsterna, men det är tamejtusan inga skumraskaffärer. Det är dock vad Unni Drougge faktiskt skriver:

Sökmotoroptimering handlar alltså om att fuska sig fram till en bättre plats i kön. Det vill såklart inte seo-konsulterna erkänna. De vill inbilla oss att de gör nytta.

Varför tog Computer Sweden in texten?

Unni Drougge drar, utan att darra på manschetten för en sekund, alla som ägnar sig åt sökmotoroptimering över en kam. Hon stannar inte där. SEO-konsulter är som cancerceller. Det är faktiskt ganska magstarkt.

Men det står naturligtvis Unni Drougge fritt att tycka vad hon vill om andra människor och om sökmotoroptimering. Det som förbluffar mig är att ingen redaktör på Computer Sweden reagerat på texten och skickat tillbaks den. Lite rödpenna och en uppmaning om att nyansera bilden hade inte skadat.

För vad det handlar om är ju att skjuta på ett fenomen med atombomb. Och göra det litet småslarvigt och illa underbyggt.

Första steget till butiken tas på webben

Under julhandeln blir det tydligt hur viktig webben är också för den fysiska butiken. Och ”vad som fungerar” kan ändra sig över tid.

I skrivande stund är det bara dagar fram till julafton och det är precis i brytpunkten mellan sista chansen i e-handeln och slutspurt i fysisk butik. En intressant tid, tycker jag.

Det finns många uppenbara likheter mellan e-handel och traditionell handel i butik. Samma mekanismer lockar oss människor till köp, men vägarna dit kan ju se väldigt olika ut på webben och i den lokala butiken.

Likheter och skillnader förändras

När man talar om skillnader mellan e-handel och fysisk handel tycker jag att man ofta missar något väsentligt: Skillnaden är inte statisk. Det som gäller e-handel och butik gäller kanske inte alltid, i alla situationer, alla dagar på året.

Jag tänker såhär:

Fram till veckan före jul pratas det mycket om e-handel. Det är fram till att det blir omöjligt att leverera som är den viktigaste tiden för e-handeln. Men dagarna närmast jul är naturligtvis helt döda för de flesta e-handlare; för dem har julhandeln passerat.

I butiken är stämningen den motsatta.

Första steget till butiken tas på webben

Säg att jag vill köpa en morgonrock till svärfar. Är det början av december kanske jag sitter framför datorn och googlar: ”morgonrock frotté grön e-handel” eller något liknande. Den som hamnar högt i sökresultatet har fått arbeta hårt, metodiskt och under lång tid för att hamna där. Är webbplatsen förtroendeingivande och enkel att hantera – och priset är det rätta – så kanske jag slår till och beställer. Bekvämt.

Men är det bara dagar fram till att julklapparna ska öppnas, då är läget ett annat. Eller; behöver det vara det?

Mitt behov är detsamma, det är distributionen som ser annorlunda ut. Ska jag ge mig ut på stan och leta? Var hittar man en morgonrock, jag som aldrig köpt någon förut? Vilka affärer har någon snygg – som finns i lager, som har rätt pris, rätt st0rlek, rätt färg? Paniken närmar sig.

Självklart skulle man även i det här läget behöva söka på nätet. Jag kanske försöker med ”morgonrock herr södermalm”. Finns det en butik på Götgatan som säljer morgonrockar och har sitt sortiment på webben? Då går jag dit. Slipper stressa. Jag blir nöjd, handlaren blir nöjd – förhoppningsvis blir även svärfar nöjd.

Fysiska butiker behöver inte ha e-handel. Men jag tror att de har allt att vinna på att finnas på webben. Och att vara närvarande med kvalitet och arbeta med samma tålmodiga strategi som ger framgångsrik e-handel.

Sociala medier och affärsnytta på Wednesday Live

Sociala medier och affärsnytta stod i fokus på konferensen Wednesday Live. Det blev en fullmatad dag där konkret verksamhet och ödmjuk attityd var en röd tråd.

Nu har jag varit på Rival i Stockholm och lyssnat till en lång rad kloka människor med kunskap om och erfarenhet av sociala medier. Konferensen Wednesday Live kan väl sägas vara en uppföljare till fjolårets Next Event – som jag skrev om i Lotta Lundgren lyfte Next Event. Och jag tycker att årets upplaga var riktigt lyckad.

Jag ska inte ge mig på att skriva vad alla talare tog upp, men vill ändå förmedla några minnesbilder från denna fullsmockade dag.

Först ut var Johan Ronnestam, mannen som stod bakom programmet på Next Event. Johan har en lång bakgrund som digital formgivare och kampanjmakare. Han har arbetat på Framtidsfabriken och drivit den omtalade byrån Foreign, men är idag helt och hållet sin egen.

Jag tycker att Johan var i sitt esse och höll ett klockrent anförande. Han har publicerat sin presentation på Slideshare, även om det inte är samma sak utan personen:

Vad vi säger och vad vi gör är skilda saker

Antropologen Katarina Graffman från Inculture talade om att vi måste bli bättre på att studera vad våra kunder gör. Vad människor säger är en sak, vad de gör är ofta en helt annan.

Om man har människor bakom sig när man pantar burkar, så trycker man på Röda Korset-knappen. Om man är ensam gör man det inte.

Katarina tog flera exempel på hur människor beskriver sin vardag på ett sätt, men lever på ett helt annat. Företagen måste titta på det som är avgörande, dvs. hur det faktiskt är. Och börja fråga efter rätt saker: Är det relevant att prata i samma termer idag som man gjorde för 30 år sedan? Visst, uppgifterna blir jämförbara – men handlar de om dagens verklighet? Det kanske inte är så konstigt om siffrorna pekar nedåt om du undersöker efter gamla mönster.

Du kan aldrig fråga människor vad de vill ha, det är helt meningslöst.

Istället menar hon att vi måste undersöka vad människor gör.

Poängen är att det är oväsentligt vad varumärken gör med konsumenterna. Det som är viktigt är att förstå vad människorna gör med varumärken.

Forum är också sociala medier

Simon Sundén är landets främste på att mäta och analysera siffror från sociala medier. Rubriken för hans pass var också Att mäta framgång och effektivitet i sociala medier. Paradoxalt nog – och befriande, tycker jag – så slog Simon ett slag för att inte stirra sig blind på Return On Investment och det faktum att den digitala miljön är så mätbar.

Vad är ROI på en annons i Dagens Nyheter? Svårt att säga, ändå fortsätter man att annonsera.

Simon menar att det finns andra värden som hjälper affären, men som kanske inte omedelbart kan ”räknas hem” i en kalkyl. Bilden av varumärket, kundvård, krishantering osv. Han lyfte också fram forumen som en viktig del av sociala medier. Forum glöms ofta bort – både i budget och omvärldsbevakning.

Förväntningar är en del av varumärket

Du sköna nya omvärld var rubriken när Annelie Gullström från SEB presenterade vad banken gör inom sociala medier. Personligen har jag svårt att se någon verklig konversation bakom bankens strategier, policyer och riktlinjer – men jag tvivlar inte på Annelies goda vilja. Bland annat berättade hon hur hennes kollegor inom marknad för några år sedan talat nedlåtande och tvärsäkert negativt om Second Life. Men det visade sig att ingen av dem hade testat tjänsten.

Så vi ordnade ett gemensamt studiebesök i Second Life, som avslutades med att vi var inne på en fransk banks virtuella kontor.

Helt rätt sätt att angripa förutfattade meningar!

Annelie Gullström talade också om att kunderna förväntar sig att ”stora aktörer” ska vara framträdande i sökmotorerna. Att arbeta med varumärket är också att arbeta med de förväntningar som finns på bolaget. För dem som arbetar med webb och sociala medier är det dock inte självklart att isen är spolad i alla sammanhang, även om det finns ett starkt intresse internt.

Tänk om det skulle sitta 200 personer och köa på kontoret på Hamngatan, då skulle det ju bli panik. ”Vi måste göra något, gå ned och hjälp kunderna!” Men vi tackar ju idag nej till tiotusentals kunder varje dag när vi inte möter dem i söktjänsterna.

Följ efterfrågan, inte budget

Sökmotorer är dock inte svaret på allt, fick vi höra från lite oväntat håll. Sven Törnkvist från Google talade varmt om att annonsera i sökmotorn, men påpekade också detta:

Det är dödfött att lansera produkter på Google. Vem söker efter något som man inte vet om att det finns?

Genom att följa utvecklingen på Google Trender, som visar vad människor söker efter, kan man klart se att köpprocesser står i centrum på webben. Vi undersöker marknaden, vi tar reda på priser, vad andra tycker om produkter. Telia är större än Zlatan, bredband är större än allsvenskan.

Sven Törnkvist manade också företagen att anställa fler ”siffernissar” som kan räkna på vad olika satsningar faktiskt ger. I Sverige är vi för inriktade på färg och form när det gäller webb, vi hoppas att det löser sig bara vi har snygga webbplatser. Sven menar också att vi hela tiden måste läsa av var efterfrågan finns och möta den i stunden.

Följ efterfrågan, inte budget.

Sven Törnkvist avslutade med rådet, att inte skilja på online och offline i våra affärer.

Tänk noline, för det gör konsumenterna.

Människor gillar människor, inte företag

Beata Wickbom (bilden ovan) har funnits med i den svenska webbranschen länge. Hon arbetade på Spray när företaget var en webbyrå och hon är idag strateg på reklambyrån Pool. Beata visade exempel på hur människor interagerar med varandra, kring ett varumärke. Kingsclub.se är ett forum för dem som kör Scanias lastbilar och nöjesfältet Gröna Lund riktar sig till sina många hängivna fans genom Facebook.

Människor gillar inte primärt företag, de gillar sina vänner.

Den som gillar ett varumärke, eller en företeelse som är knuten till ett varumärke, kan påverka sina vänner. I fallet Gröna Lund är detta mycket tydligt. Inför årets sommarsäsong testade man ett nytt sätt att rekrytera personal; på Facebook kunde fansen nominera personer som de tyckte var lämpade att arbeta på Gröna Lund. Den nominerade fick därefter en inbjudan att söka jobb. Resultatet blev att något färre ansökningar kom in, jämfört med tidigare års traditionella rekrytering – men kvaliteten på ansökningarna blev mycket bättre.

Beata Wickbom talade om kundtjänst och support i sociala medier, och använde begreppet superrelevant kundtjänst om hur flygbolaget SAS agerar på Facebook. Beata manar oss att förstå den sociala mekaniken:

Vem är det som ska prata med vem? Vilken sorts uppmärksamhet är mest värdefull?

Recensioner, kommentarer och ”like:s” är affärsnytta. Beata Wickbom var också den andra talaren för dagen som fäste vikt vid forum. Kul!

Hur kan besökaren lägga till sitt värde?

Brit Stakston är mediestrateg på JMW Kommunikation och författare till boken Politik 2.0 – konsten att använda sociala medier(Beijbom Books, 2010). Hon är också en flitigt anlitad expert och debattör i ämnet.

Det talades mycket inför årets riksdagsval om hur de svenska partierna skulle använda sociala medier, inte minst inspirerade av Barack Obamas framgångsrika kampanj inför presidentvalet 2008. (Läs mer i mitt inlägg Svenska partier sover i sociala medier från den 16 september 2009.)

Sett i backspegeln ger Brit Stakston ett lågt betyg till de svenska partiernas verksamhet på nätet.  Alla var där, men särskilt socialt var det inte.

Att vara framgångsrik i de sociala medierna handlar om att vara trygg i den egna grundverksamheten.

Och just det har väl den gångna valrörelsen visat att det är få partier som är.

Med sig hade Brit Stakston Gudrun Schyman, partiledare för Feministiskt initiativ och själv väldigt aktiv i sociala medier. Gudrun måste vara det perfekta exemplet på vad som gör en politiker lyckad i det sociala nätet. Hon står stadigt i den egna politiken, hon är erfaren och kan därför vara spontan samt – inte minst – hon är genuint intresserad av dialog. Och hon gillar Twitter mest av allt.

Det kan vara ett intellektuellt spänstigt samtal även fast det bara är 140 tecken.

Brit Stakston talade också om att webbplatser i allmänhet måste förhålla sig på något sätt till sociala medier. Hon gav ett handfast råd:

Se på din egen webbplats och fundera på hur besökaren kan addera sitt värde till den.

Någon kanske tycker att Brit Stakston blivit en uttjatat röst i debatten om sociala medier. Själv slås jag av hur sansad och klok hon lyckas vara när det blåser som värst. Det är skönt att hon finns med, när det ska fördömas eller evangeliseras i tevesofforna. Brit Stakston är bäst i Sverige på sociala medier, tycker jag.

Våga ta en kort förlust för en lång vinst

Att vara siste talare på en konferens som Wednesday Live är en tuff uppgift. Dagen innan hade Richard Gatarski skrivit på Twitter: ”Jämra utmaning! Vad har jag gett mig in på?” Sedan kanske man är lite skeptisk till människor som själva kallar sig provokatörer, men eventuella tveksamheter inför avslutningen kom definitivt på skam.

Richard Gatarski talade om sina barn. Om hur skickliga de är på att använda ny teknik. Man lämnar över en telefon till dem, de ger sig genast i kast med den och man får en helt ny konfiguration tillbaks. Barnen rör sig lätt och ledigt i den digitala miljön. Det är en annan sak med blomkål. De tycker inte om blomkål.

Då säger man som vuxen, att du kan väl smaka – hur kan du veta att du inte tycker om blomkål om du aldrig smakat? Då får man till svar: ”Tycker inte om blomkål”.

Lite senare i sitt anförande gör Richard en retorisk poäng och jämför barnens attityd med företagens inställning till det sociala nätet.

Varför bloggar ni inte? ”Tycker inte om att blogga”. Men du har ju aldrig testat. ”Tycker inte om att blogga”.

”Du är bara rädd för att du inte vet vad det är”, säger Richard Gatarski. Och det är en rädsla som står i vägen för utveckling. Men Richard förbannar inte, utan manar till förståelse för detta djupt mänskliga motstånd.

Istället bör vi vända på begreppen. Leken först, sedan affären. Nyttan först, sedan affären. Richard Gatarski visar en bild på Alexander Graham Bell. Han som tog det första patentet på telefonen. Men varför gjorde han det? Bakgrunden var Bells engagemang för hörselskadade och telefonen var helt enkelt tänkt som ett hjälpmedel. Nytta först, sen affären.

Det finns mycket att säga om Richard Gatarskis föredrag. Jag fastnade själv framförallt för synen på att dela:

Vi kunder/medborgare/konsumenter är bildade, uppkopplade, konversanta. Vi vet mer än jag.

Richard Gatarskis tes är (om jag inte missförstått allt) att företag och affärer måste öppna sig. Och våga ta en kort förlust till förmån för en lång vinst.

En bra avslutning. Trots att det hade varit en lång dag kände jag mig full av energi.

En bra konferens utan skrämselhicka

Det känns som att diskussionen om sociala medier, åtminstone ”internt i branschen”, håller på att mogna. I alla fall Wednesday Live var befriat från hotfulla fraser som ”är du inte med på tåget” och ”hamna på efterkälken”. Jag tycker att alla talare höll sig på en konkret och faktiskt ganska ödmjuk nivå. Det vinner alla på.

Bland talarna fanns också Johnny Kroneld från HP, Pelle Sjöqvist från Dahlheim & Sjöqvist och juristen Jakob Nortoft. Moderator var Mats Gustafsson från Wednesday Relations.