Webbplatsen som visar vägen till riksdagsvalet – och hur du kan lyfta ditt innehåll

Riksdagsvalet - villrådig? (foto: Fredrik Öhlander)

Riksdagsvalet 2018 står för dörren. Webbplatsen riksdagsval.info är ett ideellt projekt för att presentera partiernas politik, utan tevedebatternas pajkastning. Sajten är också ett utmärkt exempel för dig som kommunicerar på webben.

Känner du dig villrådig inför riksdagsvalet i höst? När man läser alla tvärsäkra inlägg på till exempel Twitter, så är det lätt att tro att alla människor har bestämt sig för vad de ska rösta på. Men i samtal med vänner och bekanta tycker åtminstone jag att det råder samma osäkerhet nu som annars.

Webbplats som hjälper dig att hitta ditt närmaste parti

För att hjälpa den som är osäker i sitt val, så har webbstrategen Pontus Vinderos tagit fram webbplatsen riksdagsval.info. Den presenterar vad de olika partierna tycker i centrala frågor, och utgångspunkten är framförallt en omfattande statsvetenskaplig rapport samt partiernas egna partiprogram. Syftet är att sakligt visa var partierna står för i olika frågor – och i vilken grad de är för eller emot detta. Riksdagsval.info uppvisar inga egna åsikter, men presenterar uträkningar och bedömningar baserat på sina källor.

Det handlar alltså om att visa var partierna står i till exempel en fråga som att höja eller sänka skatten. Är man för eller emot, i vilken grad och hur presenteras frågan i det egna partiprogrammet.

Riksdagsvalet – och inspiration för webbkommunikatörer

Men webbplatsen riksdagsval.info handlar i mina ögon också om mer än bara riksdagsvalet 2018. Sajten är nämligen ett utmärkt exempel på hur du som kommunikatör kan arbeta med ditt innehåll.

Bakgrunden till webbplatsen är att en privatperson, visserligen expert inom sitt område webbpublicering, ideellt har satt ihop en tjänst i ett väldigt konkurrensutsatt ämne. Dessutom väldigt kort tid innan själva ämnet är som mest aktuellt. Här finns ju minst två stora utmaningar för att bli hittad av de människor man vill nå – det finns ingen historia för webbplatsen och det finns få eller inga starka länkar till den. Båda är nyckelfaktorer för att sökmotorerna ska kunna bedöma om det här är en relevant webbplats eller inte.

Just därför är det intressant att studera riksdagsval.info (utöver att den faktiskt ger en bra bild av de politiska partiernas ståndpunkter). Webbplatsen har nödvändigheten som röd tråd, sajten helt enkelt måste fungera för sökmotorer – och besökare – för att ha en chans att slå igenom bruset.

Bra exempel för dig som hanterar innehåll på webben

Här finns mycket att lära för dig som vill nå människor med ditt innehåll:

  • Struktur. Du kan snabbt hitta innehåll baserat på ämne eller enskilt parti.
  • Gruppering. Innehållet presenteras i munsbitar, du får snabbt överblick över ett ämne.
  • Språk. Texterna är nedskalade till minsta nödvändiga omfång. Passar inte i alla sammanhang – men förvånansvärt ofta.
  • Tajming. Länkar, bakgrund, ”läs mer om…” dyker upp i de sammanhang där man behöver dem.
  • A-Ö. Besökare och sökmotorer är eniga – alla älskar innehåll i listor. Inte enbart, men att det finns en strukturerad förteckning över innehållet är guld värt.

Det finns säkert fler punkter att lyfta fram som är bra med innehållet och presentationen på riksdagsval.info. Kommentera gärna!

Foto: Fredrik Öhlander, Unsplash

Skriv på webben som om det inte fanns någon morgondag. Lär av Iggy Pop.

Iggy And The Stooges (foto: Aleksey Const)

Är du webbredaktör och har fått pyspunka på dina webbtexter? Pröva med att inspireras av dem som inspirerar dig. Skriv som om det inte fanns någon morgondag.

Något som jag tror att alla vi som skriver för webben syndar med varje dag är att vi är så ljumma. Vi gör vår plikt och vi informerar. Vi ”lägger ut på webben”. När vi är klara kan vi bocka av – vi har gjort vår uppgift.

Men frågan är naturligtvis om uppgiften är färdig därför att vi publicerat något, eller om uppgiften är att någon ska ta till sig det vi skriver. Och framförallt – om det vi skriver hjälper användaren och din organisation att uppnå sina mål.

Skriv på webben – och ladda det du skriver med energi

Det finns många vinklar på hur man skriver för webben, bland det främsta är att man bör skriva kort. Ett resonerande blogginlägg som detta kanske kan vara lite längre – men en faktatext där man kan förvänta sig att besökaren skannar efter viss information, där går det nästan alltid att korta. Och att fortsätta korta.

Men hur får man energi i sina texter? Hur gör man så att information börjar kommunicera? Det är givetvis inte lätt, och inte entydigt. Det beror väl på sammanhanget, målgruppen osv. Som det brukar vara.

Ett sätt är att låta sig inspireras av dem som når fram till dig själv. Vem kommunicerar på ett sätt som gör att du berörs, att du förstår och känner ett budskap?

Gör som Iggy Pop – se nästa uppgift som din sista

Personligen fascineras jag av de första skivorna med Iggy & The Stooges och hur varje låt, varje tagning låter som om det här – just i detta ögonblick – är det sista bandet kommer att göra. Det finns ingen som tvekar, ingen står och mumlar och hoppas på det bästa. Det är 100 % från start till mål.

Om du bara har en chans att beskriva det du ska skriva om, om du verkligen vill nå din läsare – hur skriver du då?

Jag vet att jag inte skriver så, men det är något att sträva efter. Eller åtminstone låta delar av det förhållningssättet smitta av sig på det jag gör. Det kan räcka långt.

Vem inspirerar dig?

Vem eller vilka inspirerar dig när du skriver för webben? Berätta gärna i kommentarsfältet!

Foto: Aleksey Const

Konflikten om Språkrådets webbplats handlar om organisation, inte om behov

Konflikten om Språkrådets webbplats (foto: Uwe Hermann)

Gamla Språkrådet kämpar för att inte slukas av den nya myndigheten Institutet för språk och folkminnen. En välbesökt webbplats står i centrum. Men ingen verkar ha frågat användarna.

Mindre myndigheters webbplatser brukar inte vara föremål för större uppmärksamhet, men under våren 2012 har det stormat rejält kring Språkrådets välbesökta sajt. Som myndigheten vill lägga ned.

Bakgrunden är denna: Sedan 2006 ingår Språkrådet i den statliga myndigheten Institutionen för språk och folkminnen, Isof. I samband med ihopslagningen bestämde generaldirektör Ingrid Johansson Lind att Språkrådets webbplats skulle läggas ned och innehållet flyttas till den större myndighetens gemensamma webb.

Något som fick Språkrådets chef, Lena Ekberg, att säga upp sig.

Facket protesterar, det vädjas till departement, generaldirektören står på sig. En storm i ett vattenglas, kan tyckas, men frågan är lite större än att bara vara en intern strid.

För det första: Språkrådets webbplats är välbesökt, Isofs är det inte. För det andra: Många känner till Språkrådet som varumärke, väldigt få känner till Isof.

Det här är återkommande konflikter och inget unikt för offentlig sektor. En kommersiell verksamhet hade kanske valt att koncentrera hela det utåtriktade arbetet kring det mer kända varumärket – men det är långt ifrån säkert.

Det här med att samla all verksamhet bakom en gemensam skylt har jag stor förståelse för, men i diskussionen och rapporteringen kring den här frågan saknar jag ett väsentligt perspektiv: Uppdraget. Och användarna, de som har nytta av verksamheten.

Vad är syftet med Isofs verksamhet? Bland annat att ge råd och vägledning i hur man använder det svenska språket. Uppenbarligen är Språkrådets verksamhet önskad och använd. Hur det ser ut i byråkratins korridorer bryr sig inte användarna om. Om användarna hittar till sprakradet.se och har nytta av det som finns på den webbplatsen så är detta helt avgörande för lösningen på problemet. Tycker jag.

Frågan är vad man utgår ifrån, uppdraget eller den interna organisationen. Ingen har naturligtvis frågat användarna. Ingen har naturligtvis utgått från användarna. Och det är naturligtvis ett kardinalfel.

Länkar

Foto: Organized av Uwe Hermann, Flickr (CC BY-SA 2.0)

Nej, vi tillhandahåller inga helhetslösningar

Det är svårt att prata om sig själv. Ännu svårare är det att prata om sin egen verksamhet. Vi företagare måste bli bättre på att beskriva vad vi gör – utan floskler.

I humorgruppen Killinggängets värld förekommer karaktären Percy Nilegård, en extremt självcentrerad och uppblåst typ som titulerar sig själv saker som kulturstrateg och managementkonsult. Percy Nilegård spelas – och skapades – av Johan Rheborg och jag är övertygad om att det mesta i det Percy säger och gör har någon bakgrund i verkligheten. Skruvat och i skrattspegel, men ändå… Det är nog ingen tillfällighet att Nilegårds devis, åtminstone i början av karriären, var ”ödmjukhet, moral, artisteri” – en fras som faktiskt används av ett konsultbolag (med tillägget ”sekretess”!)…

I något av Killinggängets teveprogram säger Percy Nilegård, i sin ständiga svada av corporate bullshit, något om att ”vi tillhandahåller helhetslösningar inom…” och det är en fras som av någon anledning har etsat sig fast hos mig. Förmodligen för att den ligger vardagen och verkligheten så nära.

Mycket riktigt, söker man på frasen ”vi tillhandahåller helhetslösningar” så levererar Google 5 400 träffar. Självklart är det ingen vetenskap i att googla, men det ger ändå en fingervisning om att företagare uttrycker sig på – bland annat – det här sättet.

Det finns väl i huvudsak två anledningar till att man använder floskler. Man har inget att säga. Eller man vet inte hur man ska säga det man vill säga. Att harkla sig fram med tomma fraser brukar gälla dem som är amatörer på kommunikation; man är bra på att montera radiatorer men ingen fena på att prata om det. Det är okej, tycker jag; det kan man svälja.

Mörkrädd blir jag först när människor som är proffs på att kommunicera, och som kanske till och med har som arbete att hjälpa andra att kommunicera, också stammar fram något om ”helhetslösningar”, ”marknadsledande” och ”inom segmentet x och y”. Handen på hjärtat, så är jag själv inget undantag – det är svårt att uttrycka sig och av någon anledning så är det extra svårt att berätta om sin egen verksamhet.

Flera av de bästa kommunikatörerna jag känner till börjar också läsa innantill när de ska beskriva sitt företag. De opersonliga flosklerna trollas fram som från ingenstans, mitt i något brandtal för modern kommunikation. Ingen nämnd, ingen glömd.

En annan skrattspegel för det här fenomenet tillhandahåller söktjänsten 118100 som, i samarbete med Chalmers Tekniska Högskola, presenterar företag med beskrivningar som roboten Elvis tagit fram. Underlaget är olika källor som sätts ihop efter ett visst mönster. Elvis uppges vara både intelligent och självlärande, men lite torftigt tycker jag att han beskriver mitt företag:

Portabla Media ligger på Hummelvägen i Årsta och vi är ledande inom området kultur nöjen och evenemang.

Sedan 1994 sätter vi dig i centrum. Kulturen underlättar dit (sic!) liv och gör det behagligare. Konsten berikar ditt liv! Mycket välkommen att kontakta oss på Portabla Media.

På liknande sätt beskrivs alla företag hos 118100 (såvida man inte själv redigerat uppgifterna).

Inget av det här har jag skrivit. Inget av det här har tidigare skrivits om mitt företag. Elvis har fångat upp att firman är registrerad inom området Litterärt och konstnärligt skapande (eftersom jag var verksam som frilansjournalist 1992, när firman startades). Men resten? ”Konsten berikar ditt liv” lägger Elvis i min mun och det är tamejtusan snudd på kränkande. 😉

Det finns bra exempel på hur information från olika källor kan sättas ihop till en ny helhet (min egen favorit är Qwiki). Men varför i hela friden limma ihop informationen med banala klyschor?

Roboten Elvis – eller snarast hur Elvis satts samman – drar ned brallorna på oss företagare. Vi måste bli bättre än Elvis på att berätta för våra kunder vad vi gör, vad som skiljer oss från våra konkurrenter, vad vi är bra på (och hur mycket det kostar) – utan att ta genvägen över söndertuggade klichéer.

Det handlar om tydlighet och trovärdighet, men också om försäljning. Vem vill köpa från någon som inte verkar tro på sin egen verksamhet?

Nej, jag tillhandahåller ingenting. Det är inte det jag arbetar med. Hur beskriver du din verksamhet?

Länkar

Lästips

Så får du mottagaren att läsa ditt nyhetsbrev

Det är enkelt att skicka e-post, men svårt att få breven att bli lästa. Marc Borgers är en av Nederländernas främsta på området och han vet vad som fungerar.

På konferensen Email Marketing Evolved i Stockholm presenterade Marc Borgers en rad tips för att få nyhetsbrev att bli lästa. Marc är en framstående konsult inom e-postmarknadsföring i Nederländerna och delägare i Borgers&Straathof. Han har skrivit en bok i ämnet – Succesvolle e-mailmarketing (Beerens Business Press, 2009) – och var under åtta år ordförande i juryn för det nederländska e-postmarknadsföringspriset.

Marc Borgers har med andra ord en lång och gedigen erfarenhet av e-postmarknadsföring och att skicka nyhetsbrev. Och, som många andra som faktiskt vet vad de pratar om, så hoppar han över att ”evangelisera” om sitt ämnes förträfflighet. Han visar konkret vad som fungerar istället.

I Sverige menar vi ofta nyhetsbrev när vi talar om e-postmarknadsföring. Men Marc Borgers begränsar sig inte till just återkommande nyhetsbrev.

Enligt Marc Borgers finns det tre huvudspår när det gäller marknadsföring med e-post:

  1. Marknadsplan. Man har en tanke med vad man ska kommunicera och man gör det över tid.
  2. Segment. Man vill nå en viss del av sina kunder eller en viss grupp mottagare.
  3. Individens beteende. En person har ett behov av något, en kontakt uppstår kring ett ärende.

Det handlar om all kommunikation med e-post, säger Marc Borgers. Ett exempel kan vara när man gör en skadeanmälan till sitt försäkringsbolag – den kontakten kan vara så mycket mer än bara en bekräftelse. Det handlar om att stötta varumärket.

Så får du mottagaren att läsa

När en människa läser e-post aktiveras båda hjärnhalvorna blixtsnabbt. Först skannar man av meddelandet, i det skedet avgör man om det är intressant att verkligen läsa vad som står.

E-brev måste vara överblickbara, slår Marc Borgers fast. Hjälp båda hjärnhalvorna!

När man studerar hur ögat rör sig när människor läser e-post har man konstaterat att stor vikt läggs vid i första hand avsändaren, i andra hand ämnesraden. Här avgörs om man tycker att det är värt att klicka fram själva meddelandet.

Ju längre ämnesrad du har, desto mindre intresse från mottagaren. Ämnesraden måste göra mottagaren nyfiken.

En tredje ingrediens spelar roll när mottagaren avgör vad som är värt att läsa eller inte. Det är den lilla snutt av text som visas i vissa e-postprogram, som en förhandsgranskning av själva innehållet. Marc Borgers tipsar om att placera det viktigaste budskapet först, även sett till var i HTML-koden budskapet kommer.

Bestäm dig också för om du vill designa brevet med eller utan bilder. Om du satsar på bilder, så använd alt– och title-taggar. Berätta vad som finns på bilderna. Gör folk nyfikna.

Bilder i nyhetsbrev

Bilder är viktiga. När man gjort studier på vad människor föredrar, ställt i förhållande till varandra, så har man noterat följande:

  1. Stor bild är bättre än liten bild.
  2. Ljusare nyanser är bättre än mörka.
  3. Varma färger är bättre än kalla.
  4. Ansikten är bättre än saker.
  5. Om du har en bild på en grupp, se till att någon sticker ut.
  6. Ja, naket fungerar. Åtminstone sett till upmärksamhetsvärdet.

Om du har en bild på ett ansikte, så tittar alla på ögonen. Men personen på bilden kan också ha blicken fäst på en sak, en produkt – vi följer den blicken. Detsamma gäller om personen på bilden pekar mot föremålet.

Marc Borgers slår också ett slag för att skapa tydliga länkar.

Följ konventioner. Understrukna ord förutsätts vara länkar – och länkar tillhör det som skannas av mottagaren. Skriv långa, tydliga länkar.

Marc Borgers bok Succesvolle e-mailmarketing finns än så länge bara på nederländska, men ska enligt uppgift också ges ut på engelska.

Länkar

Pröva dina metaforer på andra

Metaforer förenklar. Men bara om mottagaren delar dina erfarenheter. Mitt råd är att testa om andra förstår vad du menar.

Metaforer är bra. Med en metafor kan man – åtminstone försöka – förklara komplicerade saker och känslor med vardagliga sammanhang.

Natur och Kulturs Svenska Ordbok exemplifierar ordet så här:

I meningen ”Du är en ängel” är ”ängel” en metafor som betyder ”mycket snäll”.

Men metaforer är svårt. Enkla saker kan missförstås om mottagaren inte har samma erfarenhet som avsändaren.

It- och konsultbranscherna gillar metaforer. Kanske därför att man verkar inom ganska komplicerade områden. Men tyvärr ser man här också ofta exempel på metaforer som inte fungerar.

Konsultföretaget Acando annonserar just nu efter nya konsulter. Annonsen har rubriken ”Till skadedjur räknar vi mal, möss och vissa idisslare”.

Heliga kor finns i alla företag och verksamheter… Vi på Acando ser det som vår livsuppgift att hitta och omvandla dessa idisslare till lönsamma guldkalvar.

Vidare talar annonsen om att företaget söker ”fler skadedjursbekämpare”.

Jag är inte närmare bekant med Acando, och har inget otalt med dem. Jag tar deras annons som ett exempel på när metaforer inte förtydligar, utan fördunklar.

Var försiktig med metaforer. Pröva dem på människor utanför ditt eget område.

Länkar