Hur gör man för att sponsra en uppdatering på LinkedIn? Här är guiden som visar hur det går till.

Sponsra uppdatering på LinkedIn (foto: Michael Korcuska)

Ett bra sätt att nå människor på LinkedIn är att använda ett inlägg som en annons. Du betalar helt enkelt för att din uppdatering ska synas lite bättre och för lite fler. Men hur gör man för att sponsra en uppdatering på LinkedIn?

Precis som på Facebook så kan du göra statusuppdateringar – eller inlägg – på LinkedIn. Det vanligaste är väl att man vill tipsa andra om något som man tycker är spännande, lärorikt eller roligt. Inte minst vill man pusha för något man själv har gjort eller kan erbjuda. Man skriver några rader och länkar till exempelvis ett blogginlägg på sin webbplats.

Risken är stor att just ditt inlägg drunknar i floden av andras statusuppdateringar. Då kan det vara intressant att göra sin uppdatering till en annons. Eller – som det heter på marknadsförarspråk – att sponsra en uppdatering. Vilket på LinkedIn i vissa sammanhang också kallas marknadsfört innehåll.

I det här exemplet utgår vi från att du har skrivit en uppdatering på LinkedIn och att du i den har länkat till en webbsida. Den som läser din uppdatering, och blir nyfiken på att läsa mer eller köpa något du tipsar om, ska lockas att klicka på länken till den sida du länkar till. Det är själva syftet med att annonsera på det här sättet. Och också det du betalar för. Du behöver bara betala när någon klickar på länken, inte om någon gillar, delar eller kommenterar din uppdatering.

I det här exemplet utgår jag också från att du redan har en företagssida på LinkedIn, som du kan koppla din annons till. (Mer om hur du hanterar företagssidor på LinkedIn har jag skrivit om i artikeln Företagssida på LinkedIn – så kommer du igång.)

Så här gör du för att sponsra en uppdatering på LinkedIn (i skrivande stund i alla fall):

Steg 1 för att sponsra en uppdatering på LinkedIn

Se till att du är inloggad på LinkedIn. Gå sedan till sidan www.linkedin.com/ads.

Sponsra en uppdatering på LinkedIn - förstasidan för annonsering på LinkedIn

Klicka på knappen Hantera annonser.

Nu kommer du till en översikt över dina annonser på LinkedIn. Har du inte annonserat förut eller – som i mitt fall nedan – om det var länge sedan du gjorde det, så bör den här sidan vara ganska tom. Överst till höger finns en gul knapp, som man antingen kan klicka direkt på eller fälla ut för att se ytterligare alternativ. För tydlighetens skull så klickar vi på Skapa kampanj.

Sponsra en uppdatering på LinkedIn - översikt över dina annonser på LinkedIn

På nästa sida kan du välja om du vill skapa en regelrätt annons eller att lägga en slant på att nå ut med din uppdatering (det som den här artikeln handlar om). Välj Sponsrat innehåll – jag vill nå medlemmar i deras flöde på LinkedIn.

(I vissa fall förekommer också alternativet Sponsrat InMail – jag vill skicka riktade meddelanden direkt till de personer som har störst betydelse för mitt företag, men det hoppar jag över i den här guiden.)

Sponsra en uppdatering på LinkedIn - välj om du vill skapa en annons eller sponsra en uppdatering

På den sida som följer får du välja vilken företagssida på LinkedIn som du vill associera din sponsring med. Markera ”ja” på Har ni redan en Showcase- eller företagssida på LinkedIn? Leta upp din egen företagssida i sökfältet som visas och välj den. Företagskonto skapas automatiskt baserat på den företagssida du valt. Detta fält kan du också ändra till något annat om du vill. Under Valuta anger jag svenska kronor för enkelhetens skull, men det är helt upp till dig förstås.

Sponsra en uppdatering på LinkedIn - ställ in företagssida och andra kontouppgifter

Gå vidare till nästa sida. Här ger du din kampanj ett namn (det kan vara bra att ha ett system för att kunna skilja dem åt) och väljer språk för ditt inlägg och din målgrupp. Eftersom min uppdatering är på svenska och de jag vill nå finns i Sverige, så väljer jag förstås ‘Svenska’.

Om du klickar i rutan Jag vill även få fler följare till min företags- eller Showcase-sida så kommer det att finnas en knapp bredvid uppdateringen, så att de som ser ”annonsen” kan börja följa din företagssida på LinkedIn redan genom statusuppdateringen. Notera att dessa klick ingår i din kampanj, så du får betala även för dessa. Mitt mål med att sponsra inlägget är att nå fler människor som kan vara intresserade av Portabla Medias tjänster. Då spelar det egentligen ingen roll om de gillar vår sida eller klickar på länken till artikeln. Jag markerar rutan, men om du har som mål att sälja en produkt som inlägget länkar till så kanske det i det fallet är ointressant att få följare till företagssidan. Det är nog olika från fall till fall.

Sponsra en uppdatering på LinkedIn - ge din kampanj ett namn

Steg 2 är att välja vilket inlägg du vill sponsra

Nu kommer du till en sida där du får välja vilken uppdatering som du vill satsa dina pengar på. Om du precis har publicerat din uppdatering på LinkedIn så kan det vara så att inlägget inte syns än. Vänta då en stund; förr eller senare ska det synas i den här listan.

Du kan också göra ett nytt inlägg från den här vyn. Klicka i så fall på Skapa nytt sponsrat innehåll.

I mitt exempel har jag nyss publicerat ett inlägg som puffar för det blogginlägg som uppmärksammar att Portabla Media är sponsor för Hayley Lauder. Syftet med kampanjen är att nå människor som kan vara intresserade av företaget och få fler att läsa bloggen på den här webbplatsen. Om du vill se hur själva puffen på LinkedIn ser ut så finns den här: Uppdateringen på LinkedIn.

Sponsra en uppdatering på LinkedIn - välj den uppdatering som du vill sponsra

Du väljer inlägg genom att klicka i kryssrutan bredvid den uppdatering du vill sponsra.

Steg 3 är att välja vilken målgrupp du vill nå med din annons

Nu är det dags att välja vilka du vill vända dig till med din sponsrade uppdatering. Du måste välja en geografisk plats, t.ex. Sverige eller Stockholm, men i övrigt har du friheten att avstå från att avgränsa din målgrupp. (Vilket kan vara dumt, men det är inte ämnet för denna guide.)

Sponsra en uppdatering på LinkedIn - välj målgrupp för din kampanj på LinkedIn

Gör dina val och klicka på Nästa.

Steg 4 är att sätta en budget för din kampanj på LinkedIn

Nu behöver du sätta en budget för din sponsrade uppdatering. Och en tidsperiod för hur länge annonseringen ska vara. (Du kan låta annonsen rulla tills vidare, men tänk på att en statusuppdatering är färskvara.)

Sponsra en uppdatering på LinkedIn - sätt en budget för din kampanj på LinkedIn

Värt att notera är att det bara är budtyp (om LinkedIn ska ta betalt varje gång någon klickar på ditt innehåll eller varje gång det visas för någon), dagsbudget, bud och startdatum som visas automatiskt på den här sidan. Du behöver klicka för att få fram slutdatum och total budget.

Särskilt slutdatum är värt att fundera på. Dels så att din kampanj inte bara rullar på i all evighet (om det inte är din avsikt, och vad din plånbok medger). Dels är det bra att det sponsrade inlägget är aktuellt. Det kanske är praktiskt att köra en kampanj i en månad, men om själva innehållet känns piggt bara i ett par-tre dagar så är sponsrade statusuppdateringar inte det bästa formatet.

Sista steget – välj hur ditt sponsrade inlägg ska betalas

Den sida som kommer härnäst är en bekräftelse på inställningarna för din sponsrade uppdatering samt hur du vill betala för kampanjen. Med andra ord så får du fylla i dina kontokortsuppgifter. Det är inga konstigheter, utan fungerar som överallt annars.

Lycka till med att sponsra en uppdatering på LinkedIn!

 

Den här artikeln publicerades ursprungligen den 5 maj 2014. Eftersom några detaljer har förändrats, så har jag uppdaterat innehållet till att gälla hur det ser ut våren 2017.

Foto: Daphne LinkedIn av Michael Korcuska (CC BY-SA 2.0)

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Tror du inte att någon kan hitta dig på Google? Använd ord som andra använder.

Foto: Magnus Nilsson

För småföretagare kan det ibland kännas hopplöst att hitta nya kunder. Men runtom dig letar människor efter din kunskap, dina tjänster. Det som kan binda ihop er är rätt ord på din webbplats.

Häromdagen skulle jag för en kunds räkning leta upp en konsult. När man står inför en uppgift som man inte klarar av, så kan det vara svårt bara att formulera en fråga om det. Vilka termer är korrekta? I värsta fall blir problemet olöst.

Det började med att jag sökte på Google. En (1) träff verkar seriös. I övrigt mest uppgifter från Solidinfo och liknande företagsregister.

Då tänker jag så här: Det kanske inte finns en marknad för konsulter inom det här området. Jag har alltid sagt att ”har du ett problem som du inte kan lösa själv, så hitta en konsult som kan hjälpa dig”, men jag kanske har haft fel. Det kanske inte finns en konsult (eller flera) för varje problem?

Nytt försök: jag gör en efterlysning på Facebook.

På en dag får jag in omkring tio bra tips på personer som arbetar med exakt det min kund söker. Några av tipsen är personer som jag själv är bekant med.

Men ingen av dem finns på Google. Eller rättare sagt; jag hittar ingen av dem på Google när jag söker med ord och fraser som jag tror är någorlunda vettiga. Så som de flesta använder sökmotorer; man söker brett, testar sig fram.

Det här är utmaningen för dig som är konsult – och egentligen alla som vill göra affärer på nätet – att inte bara beskriva dig och din verksamhet på ett sätt som du själv förstår. Jag är den förste att hålla med om att det är svårt. Men man får börja i någon ände.

Tänk så här:

  • Vilka ord använder mina kunder när de letar efter en sådan som jag? Är du arborist, så använd också ord som trädkonsult på din webbplats.
  • Vilket problem är det du har lösningen på? Laborera med skadedjur på träd.
  • Se till att få med varianter av det du arbetar som. Arborist, arboristen, arboristens, arborister osv.
  • Är ditt yrke svårstavat? Arborist kanske kan heta arrborist eller arborrist för andra.

Avslutningsvis några ord om träffytor på internet. Två eller tre av de personer som jag fick tips om saknar egen webbplats. Dessa är det ju svårt att googla fram, hur man än bär sig åt. En tänkbar invändning låter så här: ”jag får mina kunder via kontakter och rekommendationer”. Jag fick tio tips. Jag skickade vidare några av dem till min kund. Ingen som saknade webbplats hamnade i den högen, framförallt därför att det är enklare att tipsa om någon med ett innehåll än en person utan.

Att annonsera på Facebook är en bisarr cirkus som riskerar att skada användarupplevelsen

Meddelande om att annons fått nej av Facebook

Facebook gör tummen ned för annonser som strider mot företagets regler. Men Facebook silar och sväljer med helt obegriplig logik. Något som i längden drar ned användarupplevelsen.

Om du arbetar inom PR, media eller har en Facebook-sida för ditt punkband, så har du säkert kommit i kontakt med att annonsera på Facebook. Och har du bara ett konto på Facebook, så har du ju sett annonserna – en del är relevanta och verkar riktade till dig och dina intressen, medan andra är illa översatta, irrelevanta och direkt usla.

Om en annons på Facebook är dålig, så är det ju inte Facebooks fel. Men Facebook granskar alla annonser innan de publiceras (antingen av en människa eller – antar jag – en maskin), och många av de annonser som syns i mitt flöde får åtminstone mig att fundera på var gränsen går. Det rör sig bland annat om rejält lättklädda kvinnor, som påstås ha ”sett mina foton och är intresserade av att träffas”.

Nu vet jag hur man får en annons underkänd, i alla fall i ett scenario. En annons får, enligt Facebooks regler, inte innehålla bilder med mer än 20 % text.

Den aktuella annonsen är ett inlägg som tipsar om den skivförsäljning som Portabla Media driver genom klubben och webbtidningen Sunkit, som jag var med om att starta. Den bild som automatiskt genereras i inlägget är Sunkits logotyp. Som tydligen består av mer än 20 % text.

Ja, det är ju en logotyp. Vad säger Facebook om företag som har rena ordmärken som logotyper? Och vad är problemet?

Det här spelar ju mindre roll, både i princip och för mig som vill annonsera. Men det som gör Facebooks regler helt absurda är att den flod av annonser med nästintill nakna kvinnor – och andra tveksamheter – inte blir stoppade. Det är också detta som får flest kommentarer i mitt flöde. Och negativa synpunkter på de annonser som visas faller ju tillbaks på Facebook som upplevelse.

 

Ska staten sälja personuppgifter – eller ge bort dem?

Foto: Magnus Nilsson

När svenska myndigheter säljer personuppgifter till näringslivet låter det upplagt för en skandal. Men vinkeln kan lika gärna vara att det allmänna inte ger bort offentliga uppgifter utan att få betalt för jobbet.

I dagarna har det i media och politik blossat upp en liten storm kring det faktum att statliga myndigheter säljer personuppgifter till vemsomhelst som vill köpa dem.

Vinkeln i media är att myndigheterna drar in pengar på verksamheten och de politiker som uttalar sig är upprörda över hanteringen.

Det borde vara tabu, säger till exempel Marianne Berg (V) till Svenska Dagbladet. Myndigheterna borde gå före med gott exempel. […]

Låt mig först slå fast att jag personligen tycker att det är fel att myndigheter delar persondata med andra. Men det är en konsekvens av offentlighetsprincipen och i mina ögon är den yrvakna reaktionen den verkliga skandalen.

Säljer myndigheter personuppgifter – eller tar skattebetalarna betalt för myndighetens arbete?

Myndigheter som Transportstyrelsen har till uppgift att samla in personuppgifter och upprätta register. Ofta finns det en monopolsituation och insamlandet har stöd i lagen, t.ex. Vägtrafikregistret där alla fordon och deras ägare finns registrerade.

Om en personuppgift inte skyddas av annan lag, så är den en offentlig handling. Vem som helst kan begära att få ut en offentlig handling. Om jag som privatperson vill ha en uppgift, så kanske det rör sig om en eller några fordon – för den som vill skicka en kundtidning till alla nya ägare av ett visst märke så är det betydligt större volymer.

Små och många ärenden kostar pengar, men det skulle vara svårhanterligt (och i strid med anledningen till att det finns en offentlighetsprincip) att ta en mikrobetalning när enskilda privatpersoner vill ha en uppgift. Däremot är det i hög grad motiverat när det handlar om att få ut stora delar av ett register.

När tidningarna skriver att myndigheter ”säljer vidare personuppgifter för kommersiella ändamål” är det underförstått att myndigheterna tjänar pengar på hanteringen. Man skulle också kunna säga att myndigheterna tar betalt för jobbet.

För vad är alternativet? Det är lika rimligt att göra ett avslöjande gräv om att myndigheterna jobbar gratis för den som vill skicka kundtidningar till stora delar av ett register.

Offentlighetsprincipen får konsekvenser

Principen är intressant. Vad ska vara offentligt? För vem ska det vara offentligt; ska bara privatpersoner kunna få ta del av offentliga handlingar? Ska myndigheter kunna ta ut en avgift för att täcka sina kostnader eller ska uppgifterna vara kostnadsfria för den som begär ut dem?

Att man diskuterar principen och hanteringen är bra. Det är verkligen inte en dag för tidigt. Men att media yrvaket vrider det till skandal och att politiker verkar helt ovetande om detta är pinsamt.

Nästa gång du får reklam i brevlådan – titta på det finstilta. Var kommer dina personuppgifter ifrån? Troligtvis från Spar, Statens personadressregister. Med andra ord är det folkbokföringen som ligger till grund för att du får reklam i brevlådan.

Vilket inte är någon nyhet. Men kanske en skandal?

Fler inlägg i ämnet

Länkar

Trött på reklam? Sveriges Annonsörers drömresa går till Nordkorea

Sveriges annonsörer Nordkorea

Med Nordkorea som exempel vill intresseorganisationen Sveriges Annonsörer visa att reklamen är mänsklighetens bästa vän. Kampanjen är så självupptagen att den helt missar målet. Och hur var det egentligen med det reklamfria Nordkorea?

Idag inleder Sveriges Annonsörer, en intresseorganisation som kallar sig ”marknadschefens bästa vän”, en kampanj för att visa reklamens betydelse för… ja, allt, verkar det som.

Reklamen är nämligen mycket viktigare än många tror. Den är en förutsättning för demokrati och yttrandefrihet, likväl som ett verktyg för att skapa jobb och välstånd.

Kampanjsajten ska ge svar på tal när okunnigt folk klagar på reklampauser i filmer:

Det är inte alltid lätt att hitta de klara beskeden och tydliga argumenten just när man behöver dem, när man vill förklara reklamens betydelse. Därför finns nu de flesta samlade här, på en plats. Här rätas alla frågetecken ut.

Sveriges Annonsörer väver sin kampanj kring en tävling – Trött på reklam? Vinn en drömresa till Nordkorea – där man kan tävla om att få besöka den kommunistiska diktaturen Nordkorea, ”landet utan reklam”. Annonsen i Dagens Nyheter idag visar en vy över vad jag antar ska vara den urtrista huvudstaden, och bildtexten förtydligar: ”Pyongyang, Nordkorea. Inga spår av reklam så långt ögat når!”

Spontant tycker jag att kampanjen klafsar spikrakt ned i ett riktigt gyttjigt dike.

1. Reklam kan behöva försvaras, på goda grunder. Många människor ser inte sambandet mellan reklam och medfinansiering och jag hör ofta synpunkten att varor blir dyrare av reklam (”XYZ skulle ju vara billigare om de inte gjorde så mycket reklam”). Men om man ska argumentera för en sak, så måste man göra det utifrån mottagarens perspektiv och inte från avsändarens. Sveriges Annonsörer, ”marknadschefens bästa vän”, är så påtända av sin egen och sitt ärendes förträfflighet att inte ett enda frågetecken rätas ut. Det blir helt enkelt ointressant att lyssna på den som bara har öron för sina egna idéer.

2. Det är amatörmässigt att plocka fram den enklaste antites som man kan komma på. ”Vill du ha det som i Nordkorea” är en debattvinkel som borde slängas på samma sophög som ”det här är precis som Hitler gjorde”…

3. Reklamfritt i Nordkorea? Vänta, är det inte precis tvärtom? Nordkorea är ju tapetserat med det vi vanligen kallar propaganda, reklam för regimen. Sveriges Annonsörer har både fel (Nordkorea är inte reklamfritt) och kopplingen mellan reklam och hjärntvätt blev plötsligt inte så… genomtänkt kanske.

4. Jag är kanske överkänslig, men känns det ändå inte lite kränkande mot den nordkoreanska befolkningen? Först får man leva under oket av en snurrig enpartistat, sedan raljeras det över detta faktum i en annonskampanj i Sverige… för annonser. Jag kan bara tala för mig själv, och jag tycker att det ger en mycket märklig bismak.

Sveriges Annonsörer må ha rätt i sak, åtminstone delvis. Det är till och med så, att jag håller med om grundanslaget i vad de vill säga. Men utförd på allra sämsta sätt gör Sveriges Annonsörers kampanj det egna uppdraget en rejäl otjänst.

Länkar och filer

Med bannern flyttade Karius och Baktus in på webben

Ingen vill ha dem. De gör mer skada än nytta. Banners är webbens tandtroll, som konstigt nog efterfrågas av många medarbetare.

Annonser på webben, banners, har funnits sedan mitten av 1990-talet och har sett ut och fungerat ungefär likadant sedan dess. Redan tidigt lärde vi oss att identifiera banners och det omedvetna hjälper oss att skärma av dem. Vi vill ha innehåll, inte reklam.

Banners är generellt en ganska dålig idé, även om det naturligtvis finns bildannonser som fungerar. Som driver trafik och som genererar affärer. Men om man säger så här: Google täljer guld med pennkniv utan att ta ett öre betalt för sin kärnverksamhet. Trots det: inte en banner så långt ögat kan se. Det finns ett sammanhang, inte minst därför att Googles föregångare, Altavista, vacklade ned i graven med ett moln av banners svävande omkring sig.

Gör inte innehåll till annonser

I tryckta tidningar finns det annonser. Därför att den som har något att sälja vill finnas i ett sammanhang där vi konsumenter har vår uppmärksamhet. Det är tidningens innehåll som är det centrala, annonsören kan bara hoppas på att få släppas in som en del i den där uppmärksamheten. Samma sak är det med annonser på webbplatser.

Jag har inget emot annonser. Men jag är i ett långsamt chocktillstånd över den befängda idén att den som äger innehållet, som har människors uppmärksamhet, publicerar delar av sitt eget innehåll som… annonser. Man flyttar självmant sitt värde från fokus till periferi.

Under de femton år som jag arbetat med webbplatser har detta varit den vanligaste önskan: ”Vi vill ha en banner på ettan”. (Tyvärr har jag väldigt sällan fått frågan: ”Kan du göra något på webben för att hjälpa oss med XYZ?”) Det är som att gå till läkaren och be henne fixa högerknät, oavsett vad du lider av.

Det vore skillnad om någon kunde peka på att banners generellt förbättrar resultat. Det är också ofta så, att personer som vill marknadsföra ”sina saker” med en banner själva ogillar banners – men har identifierat det ”som en bra sak” som ”man brukar ha”.

Letar du argument så rekommenderar jag Per Axboms artikel Högerkolumnen är ett svart hål för innehåll.

Nya typer av banners flyttar in

När jag var på en kurs 1998 pratade jag med webbansvarige på en av våra största humanitära organisationer. Han kämpade dagliga krig med olika avdelningar, som alla gjorde anspråk på utrymmet i högermarginalen. ”Vi måste ha en banner. Ungdomar gillar det”, var ett av många argument. Ingen verkade bry sig om den oglamorösa ytan med text i mitten av sidan. Där besökarnas uppmärksamhet finns.

Nu skriver vi 2011 och tyvärr har det väl inte hänt alltför mycket på dessa år. Det grafiska gränssnittet har moderniserats och stramats upp, men egentligen är vi kvar i ett ängsligt ingenmansland. Kanske har vi tappat några animerade ”giffar”, men istället har vi fått ”följ oss i sociala medier” och sliders; en sorts bildspel för innehåll. (Siffror som visar att sliders är en bra idé, tack!)

Mät och visa vad som fungerar

Inte alla orkar stå emot. Vill man som webbansvarig vara populär i korridorerna, så är det kanske nödvändigt att släppa in banners på ettan. Men omotiverat innehåll må göra kollegorna glada; det leder inte till resultat och det leder inte till nöjda besökare. Något som är extremt mätbart. Det är som att fylla skyltfönstret utan att bry sig om huruvida kunderna kommer in och handlar. Det är ett inifrån och ut-perspektiv som bottnar i att man inte ser webbplatser och intranät som en publicistisk verksamhet. Och det är ett vägval.

Dina kollegor köper inget på din webbplats. Dina kollegors intresse ska inte fångas på några få sekunder. Du ska inte ge en snabb bild av varumärket till dina kollegor. Webbplatsen vänder sig inte till dina kollegor.

Ställ in Google Analytics så att du får siffror på vad som fungerar och inte. Agera därefter.

Städa ut innehåll som inte ger resultat

När jag ser en högermarginal fylld med svårtolkade banners kan jag inte låta bli att tänka på Thorbjørn Egners klassiska saga om tandtrollen Karius och Baktus (utgiven första gången 1949). Efter att ha ställt till med maximal skada i pojken Jans mun blir de i bokens slut bortjagade av den rättrådiga tandborsten. Det är inte utan att man misstänker att Karius och Baktus flydde vidare och hamnade på webben.

Ingen vill ha dem och de gör mer skada än nytta. Banners. Kanske dags att plocka fram borsten och städa ut dem från din webbplats?