Webbplatsen som visar vägen till riksdagsvalet – och hur du kan lyfta ditt innehåll

Riksdagsvalet - villrådig? (foto: Fredrik Öhlander)

Riksdagsvalet 2018 står för dörren. Webbplatsen riksdagsval.info är ett ideellt projekt för att presentera partiernas politik, utan tevedebatternas pajkastning. Sajten är också ett utmärkt exempel för dig som kommunicerar på webben.

Känner du dig villrådig inför riksdagsvalet i höst? När man läser alla tvärsäkra inlägg på till exempel Twitter, så är det lätt att tro att alla människor har bestämt sig för vad de ska rösta på. Men i samtal med vänner och bekanta tycker åtminstone jag att det råder samma osäkerhet nu som annars.

Webbplats som hjälper dig att hitta ditt närmaste parti

För att hjälpa den som är osäker i sitt val, så har webbstrategen Pontus Vinderos tagit fram webbplatsen riksdagsval.info. Den presenterar vad de olika partierna tycker i centrala frågor, och utgångspunkten är framförallt en omfattande statsvetenskaplig rapport samt partiernas egna partiprogram. Syftet är att sakligt visa var partierna står för i olika frågor – och i vilken grad de är för eller emot detta. Riksdagsval.info uppvisar inga egna åsikter, men presenterar uträkningar och bedömningar baserat på sina källor.

Det handlar alltså om att visa var partierna står i till exempel en fråga som att höja eller sänka skatten. Är man för eller emot, i vilken grad och hur presenteras frågan i det egna partiprogrammet.

Riksdagsvalet – och inspiration för webbkommunikatörer

Men webbplatsen riksdagsval.info handlar i mina ögon också om mer än bara riksdagsvalet 2018. Sajten är nämligen ett utmärkt exempel på hur du som kommunikatör kan arbeta med ditt innehåll.

Bakgrunden till webbplatsen är att en privatperson, visserligen expert inom sitt område webbpublicering, ideellt har satt ihop en tjänst i ett väldigt konkurrensutsatt ämne. Dessutom väldigt kort tid innan själva ämnet är som mest aktuellt. Här finns ju minst två stora utmaningar för att bli hittad av de människor man vill nå – det finns ingen historia för webbplatsen och det finns få eller inga starka länkar till den. Båda är nyckelfaktorer för att sökmotorerna ska kunna bedöma om det här är en relevant webbplats eller inte.

Just därför är det intressant att studera riksdagsval.info (utöver att den faktiskt ger en bra bild av de politiska partiernas ståndpunkter). Webbplatsen har nödvändigheten som röd tråd, sajten helt enkelt måste fungera för sökmotorer – och besökare – för att ha en chans att slå igenom bruset.

Bra exempel för dig som hanterar innehåll på webben

Här finns mycket att lära för dig som vill nå människor med ditt innehåll:

  • Struktur. Du kan snabbt hitta innehåll baserat på ämne eller enskilt parti.
  • Gruppering. Innehållet presenteras i munsbitar, du får snabbt överblick över ett ämne.
  • Språk. Texterna är nedskalade till minsta nödvändiga omfång. Passar inte i alla sammanhang – men förvånansvärt ofta.
  • Tajming. Länkar, bakgrund, ”läs mer om…” dyker upp i de sammanhang där man behöver dem.
  • A-Ö. Besökare och sökmotorer är eniga – alla älskar innehåll i listor. Inte enbart, men att det finns en strukturerad förteckning över innehållet är guld värt.

Det finns säkert fler punkter att lyfta fram som är bra med innehållet och presentationen på riksdagsval.info. Kommentera gärna!

Foto: Fredrik Öhlander, Unsplash

From Business to Buttons – att göra digitala kanaler så enkla att man vill använda dem

Ethan Marcotte på konferensen From Business to Buttons 2015 (foto: Magnus Nilsson)

När man i folkmun talar om användarvänlighet, så ligger branschuttrycket User Experience nära. Det handlar om att göra digitala kanaler så bra att människor använder dem utan att tänka på det. Om det handlar konferensen From Business to Buttons.

Det är i allmänhet svårt att sammanfatta en konferens. I fallet From Business to Buttons 2015 är det nära nog omöjligt. Det var länge sedan jag var på en branschträff som var så ren från svackor och trams. Här bjöds det idel ädel praktiker av högsta rang, alla med fokus på det som lite svepande kallas UX, User Experience eller användarupplevelse.

Jag gör ändå en liten resumé av mina intryck från dagen.

Leverera innehåll på ett sätt som mottagaren kan hantera

Karen McGrane är författare till boken Content Strategy for Mobile och talade här under den spännande rubriken Content in a Zombie Apocalypse. Vad är nästa stora grej inom digitala kanaler? Karen vill inte spå något, men tog sin utgångspunkt i en kund som tillverkar muttrar och skruvar åt tillverkningsindustrin. Företaget marknadsför sina produkter i en väldigt tjock, tryckt katalog.

– När slutar man trycka en tjock katalog med muttrar och skruvar? Svårt att säga, kanske om fem år eller om femton. Men vi är nog alla överens om att det kommer en dag när företaget måste anpassa sitt innehåll till ett format som kunderna kan hantera i den situation där behovet uppstår. Och i det här fallet är det på verkstadsgolvet, där det kanske inte är naturligt att ens gå iväg till en stationär dator.

Anpassa din tjänst till användarens situation

Mobilutvecklaren Avi Itzkovitch hade mycket intressant att säga om de möjligheter som funktionerna i en smartphone ger oss. För det är ju inte bara den tänkta funktionen som går att utnyttja, det går ju att tänka ut nya sätt att använda funktioner och – inte minst – nya sätt att kombinera funktioner.

Avi menar att möjligheterna i mobilen ger oss möjligheter att anpassa användarens upplevelse utifrån omständigheterna. Han tar en app för cykeluthyrning som exempel. Har användaren en app och ett konto bör det räcka med mobilen för att låsa upp cykeln. När jag stannar för att njuta av utsikten är situationen en annan, och appens funktioner kan ha anpassats därefter. Vill jag veta något om den flod jag tittar på? Tips på närmaste kafé?

Börjar man se användarens övriga appar, e-postprogram och sociala tjänster som delar att bygga starka upplevelser av blir det riktigt spännande. Men det är också här som en diskussion om integritet och etik blir självklar.

Nytta + nöje = lycka

För den som jobbar med webbutveckling i någon form var det mycket givande att höra Pamela Pavliscak tala under rubriken The Science of Happy Design. Hon visade några till synes glasklara exempel på webbplatser ställda mot varandra, den ena lite krånglig och den andra avskalad, to-the-point. Vilken som funkade bäst? Inte den man tror.

– Be människor rita ur minnet hur deras favorit-sajter ser ut. De kommer inte ihåg.

Vad ska man tänka på när man skapar till exempel en webbplats? Pamela Pavliscak tar upp fem punkter som är förutsättningar för lycka (eller nöjdhet, hon använder ordet happiness).

  1. Den ska vara enkel att använda, dvs stå på egna ben. Man ska kunna åstadkomma det man vill få ut utan att ställa frågor. Man behöver känna att man har någon sorts kontroll över situationen.
  2. Du behöver inge förtroende. Användaren måste känna att det finns riktiga människor bakom webbplatsen. Respektera besökaren, kladda inte in på områden som inte är på användarens villkor.
  3. Ge användaren möjlighet att testa, att leka utan att riskera något. Jämför med alla webbplatser där man behöver skapa ett konto för att ens se priser, eller lägga varor i kundvagnen för att se vad frakten kostar. Även en funktion för att räkna ut bolåneräntor kan vara lekfull.
  4. Samhörighet. Besökaren vill känna att de som står bakom webbplatsen är lite samma andas barn. Inte minst vill man känna att människor jag bryr mig om också är här. Vi delar något.
  5. Sammanhang. Digitalt och ”verklighet” behöver sitta ihop. Användaren rör sig mellan nät och fysisk miljö, det måste du också göra.

Mät det enda riktigt intressanta; lycka. Och lycka behöver inte vara mer abstrakt än summan av nytta och nöje.

Design är ett jobb, våga säga ifrån

Mike Monteiro från Mule Design Studio och författare till böckerna You’re my favorite client och Design is a job pratade under rubriken 13 Ways Designers Screw Up Client Presentations, men med hänsyn till tiden så hade han reducerat listan till bara sju misstag (som Mike också var mycket noga med att poängtera att han själv gjort, och i vissa fall ännu gör).

Bra tips för oss som jobbar i branschen, och många roliga citat blev det. Bland annat det här:

– Dina kunder känner sig inte ensamma. De anlitar inte dig för att du ska bli deras kompis. De anlitar dig för att du har en förmåga som de saknar.

Och det kan låta självklart, men bra att påminna sig om detta:

– Clients are not asking for carousels, they’re asking for success. They are just mapping success to that shit, it’s your job to tear that apart and bring clients success.

(Citerat ur minnet; behåller engelskan för att vara i närheten.)

I medborgarens tjänst, på medborgarens villkor

Brittisk offentlig sektor har de senaste åren legat i framkant när det gäller användarcentrerad digital utveckling. Djupt involverad i det arbetet är Leisa Reichelt, som är Head of User Research. Hon vurmar för att göra saker, hellre än att prata om dem. Sätt igång!

Här är några tips på vad du kan göra redan i morgon:

  1. Visa, berätta inte. Gör små prototyper, ta med prototypen och lite mätdata till nästa möte.
  2. Be andra att göra saker, och var väldigt konkret i det du ber om.
  3. Gör saker som är svåra att säga nej till (läs: bra och begripliga funktioner). Förenkla. Var konkret.
  4. Testa med användare i varje sprint.
  5. Bli bättre på att kommunicera. Inget gränssnitt kan rädda en dålig idé.

Leisa avslutade med att ge detta tips för dig som designar för det allmänna: utforma digitala tjänster så bra att människor föredrar att använda dem.

Funktioner som inte används kan visa andra problem

Ett intressant exempel presenterade Cindy Alvarez från Yammer. Under en fas av tjänstens utveckling började man titta på sökfunktionen. Väldigt få besökare använde sökfunktionen, och eftersom Yammers tanke är att om besökare använder mycket av tjänstens funktioner, så använder de hela tjänsten ofta och regelbundet.

Man ändrade sökrutan så att den blev mer iögonfallande och testade. Ingen sökte. Men ytterligare tester visade att det inte var något fel på vare sig funktionen eller att besökarna inte ville söka. Däremot var människor obekväma med att öppet visa för kollegor vad man sökte efter, det kunde uppfattas som en prestigeförlust att söka efter något som man trodde att andra såg som självklarheter.

Den insikten ändrade inriktning på hela produkten.

Rita dina idéer på papper och testa dem på stressade

Greg Nudelman driver DesignCaffeine och är författare till flera böcker om design och arbetsprocesser för formgivare. Han slår både ett och två slag för att göra enkla prototyper på papper, testa och diskutera dem på ett mycket tidigt stadium. På så sätt hittar man snabbt brister och får tidigt möjlighet att ändra och skruva på det man först tyckte var en fantastisk idé.

– Gör prototyper först, och gör dem enkla. Tänk på att regalskeppet Vasa var en prototyp, och att man senare tillverkade ett skepp som var bara lite bredare och hade bara något mindre kanoner – ett skepp som seglade med stor framgång i trettio år.

Greg testar gärna sina prototyper på människor som står i kö för att köpa kaffe på morgnarna. Där hittar han personer som är sura, stressade och mest tänker på att få i sig sitt morgonkaffe. De ger väldigt direkta svar. Och då ska man också ställa de avgörande frågorna, som ”skulle du köpa den här appen?” och ”vad skulle du i så fall betala?”.

Visst fanns det fler talare på From Business to Buttons

På konferensen talade också Iran Narges från Adaptive Path, Kim Goodwin, Ethan Marcotte (som var en personlig favorit) samt Apples medgrundare Steve Wozniak. Men det får någon annan redogöra för.

Länkar

Responsiv design och tillgänglighet handlar mycket om vad som funkar i mobilen

Johan Kling på Funka Nu (foto: Magnus Nilsson)

När du gör din webbplats responsiv så anpassas den och förändrar sig beroende på om den visas i en mobiltelefon, på en surfplatta eller på en vanlig stationär skärm. På så sätt gör du webben mer tillgänglig, men responsivt betyder inte automatiskt tillgängligt för alla.

Under eftermiddagen idag berättade Johan Kling om hur Funka Nu arbetar med responsiv design. Funka Nu är ett bolag med rötter i handikapprörelsen, och de är kända för sitt arbete med att granska och certifiera främst webbplatser som tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar. Men Funka Nu arbetar också – bland mycket annat – med att själva utveckla webbplatser. Johan Kling är tekniskt ansvarig för denna verksamhet.

Detta är inget försök att återge allt som Johan berättade, men jag vill gärna förmedla några tankar som jag snappade upp under seminariet Responsiv design och tillgänglighet – hur gör man?World Trade Center i Stockholm.

Responsiv design är följsam design – precis som Barbapapa

På svenska rekommenderas begreppet följsam design, men eftersom vi som arbetar med webbutveckling har för vana att översätta engelska uttryck utan tanke på om det finns vettiga varianter på svenska så har ordet responsiv etablerat sig och används även utanför utvecklarkretsen. Och även om jag inte hittar ordet responsiv i någon svensk ordbok, så är det enkelt att förstå vad man menar – något som svarar på förutsättningar i sin omgivning.

Johan Kling jämför med sagofiguren Barbapapa och hans familj, en sorts mjuka varelser som anpassar sin form efter vad de behöver vara för stunden.

Responsiv webbdesign handlar alltså inte om att skapa en separat version av sin webbplats för t.ex. mobiltelefoner. En responsiv webbplats är en webbplats som anpassar sig efter vilken skärm den visas på.

Det krävs mer resurser för att bygga responsiv webb

Tror du att din webbplats kommer att användas mer eller mindre i mobilen framöver? Det är för de allra flesta av oss en självklarhet att tänka i mobila format. Men, beroende på målgrupper och användningsområden, det kan vara lika sannolikt att din webbplats besöks av någon som sitter framför en jättelik teve hemma i soffan. Att bygga responsivt handlar om att göra visningen så möjlig som möjligt i så många format som möjligt.

Det är en investering, men samtidigt är den faktiska kostnaden för att bygga en responsiv webbplats högre än att göra en traditionell, statisk webbplats. Johan Kling menar att det inte behöver röra sig om en stor skillnad, men man måste räkna med mer tid för planering och – framförallt – för tester.

Responsiv design kan göra din webbplats seg (helt i onödan)

Tekniken som gör det möjligt att ha en webbplats som anpassar sig innebär att mer data, mer information, behöver skickas till webbläsaren. Det kan göra besökarens upplevelse dålig och webbplatsen seg, särskilt när det rör sig om mobil webb. Men det går att undvika med planering.

Säg att din webbplats har en stor bild i toppen på förstasidan. På en stationär dator med hyfsat stor skärm vill du att den tar för sig av utrymmet, den kanske är viktig för besökarens känsla och intryck. På en mobiltelefon kanske det inte bara är så att du nöjer dig med en mindre upplaga av samma bild, här kan upplevelsen vara underordnad navigeringen – de flesta mobila besökare kanske snabbt vill ha tag i kontaktuppgifter. Den viktiga bilden blev plötsligt ganska oviktig.

Istället för att skicka versioner för små, mellan och stora skärmar till alla besökare kan du styra så att bara de filer och den data som i ögonblicket behövs skickas till mottagaren. Så slipper mobiltelefoner ”köra i sirap” och du visar respekt för att dina besökares mobila bredband faktiskt kostar pengar.

Tillgänglighet handlar än så länge mest om begriplighet

Ja, men hur var det egentligen med responsiv design och tillgänglighet? Jag fick intrycket att även tillgänglighetsexperterna Funka Nu just nu prövar sig fram, och att tillgänglighet i det här sammanhanget handlar mycket om att göra webbplatser begripliga i det lilla formatet. Men att det inte finns några självklara svar, än så länge. Och det kan jag tycka är lite skönt.

Vi måste testa helt enkelt. Bygga vidare på gamla sanningar om tydlighet, träffytor, förklarande texter… och testa.

Eller som Susanna Laurin, VD på Funka Nu, sa i sin inledning:

I och med smarta telefoner så är vi alla funktionsnedsatta, för vi surfar i så konstiga miljöer.

Och det sätter tillgänglighet på kartan på ett helt annat sätt än tidigare.

Länkar

Här är några exempel på webbplatser, som ur ett mobilt perspektiv diskuterades under seminariet:

Onödig byråkrati är ibland välkommen – om den passar den egna politiska färgen

Foto: Magnus Nilsson

Sparar man pengar genom att gömma pengarna i skogen? Synen på vad som är onödig byråkrati kan växla beroende på vad som passar den egna politiska åsikten. Då gäller det att kommunikatörerna orkar spjärna emot.

I Svenska Dagbladet den 17 oktober 2013 skriver Mattias Lundbäck under rubriken Onödigt högt pris för reformerna på ledarsidan om vilka signaler som – aktivt eller ej – utgår från svenska myndigheter. Lundbäck konstaterar att sjuktalen minskade under samma period som Försäkringskassan i media skildrades som brutala.

Mediernas rapportering bygger visserligen på enskilda fall, men tolkas av gemene man som allmängiltiga sanningar. Att människor undviker att sjukskriva sig i ett sådant debattklimat är inte konstigt.

Och på samma sätt som medborgarnas uppskrämda syn på det offentliga inverkar gott på statskassan, så – verkar Lundbäck tycka – bör det inte vara för enkelt att komma åt den allmänna skattkistan. Det börjar nämligen att bli för enkelt att vabba.

När myndigheten på stora annonstavlor talar om hur enkelt det är att vabba och att blanketterna har blivit enklare är detta något som påverkar attityderna till sjukskrivning – både hos handläggarna och hos allmänheten.

Utöver att det inte är samma sak att vårda sjuka barn som att sjukskriva sig, så måste jag – efter flera omläsningar – tolka Mattias Lundbäcks kolumn som att de offentliga medlen ska gömmas undan bakom höga trösklar och dimmig byråkrati.

Vilket dravel!

Antingen har man ett bidrag eller så har man det inte. Politiken bestämmer om det ska finnas ett bidrag eller inte, ibland också om hur det ska gå till att ansöka om detta. En myndighet ska inte spara pengar på att göra det omöjligt att söka ett politiskt beslutat bidrag.

När jag under några år var ansvarig för digitala kanaler på en statlig myndighet var det just sådana tongångar som kunde komma från ledarskribenter. ”Statskassans generositet vet inga gränser”, kunde det heta då vi redan på startsidan hade en genväg till den sektion där man kunde ansöka.

Organisationsbidrag var en av webbplatsens kioskvältare, då ska man som kommunikatör göra vägen dit enkel och smärtfri för användaren. Det handlar inte om politik, men på en ledarredaktion kan en tydlighet kring det förbjudna ordet bidrag påvisa generositet med detsamma.

Egentligen är det ju tvärtom. Om en bidragsgivare får in många ansökningar så är möjligheten att rätt ansökan beviljas större. Otydliga och tillkrånglade bidragsformer söks bara av den som har tid och ork att ta sig igenom en lång process (läs: en organisation som har anställda bidragssökare).

Jag vill inte att mina skattekronor ska gå till absurd byråkrati, de ska användas till bra saker. Vad tycker du?

Kanske man ska avstå från att fylla alla luckor?

En webbplats har utrymme för innehåll. Men det finns också möjlighet att avstå innehåll. Alla ytor behöver inte fyllas.

När jag loggar in på min bank, så gör jag det för att jag har ett ärende. Självklart. När jag gjort det jag ska, så loggar jag ut.

Även att logga ut är en del av en process, besökaren behöver få ett kvitto, en bekräftelse, på att allt gått rätt till. ”Du är nu utloggad” kan det stå, det räcker gott. Den som har hand om webbplatsen gör klokt i att inte lägga sig i för mycket vad besökarens nästa steg är; det kan han eller hon säkert ta hand om själv.

Men vi som har hand om webbplatser är klåfingriga av naturen. Det finns ju så mycket man kan göra, så mycket man vill visa.

Under lång tid hade min bank, Swedbank, ett – i mitt tycke – mycket märkligt sätt att handskas med utloggningar. Besökaren möttes av en bekräftelse, ett torrt ”Du är utloggad. Vill du logga in igen? Klicka här”. Men efter bara några sekunder fördes man automatiskt tillbaks till startsidan. Tiden var inte tillräcklig för att fundera på nästa steg, inte tillräcklig för att fylla i nästa webbadress… så när man börjat skriva blev man avbruten mitt i. För att komma till en sida som faktiskt inte har relevans för vad man gjort eller vill göra.

Oinspirerat.

Det har man nu åtgärdat (därför att man ”lyssnat på oss kunder” som det brukar heta). Istället för att få en bekräftelse på att jag loggat ut, så kommer jag numera till en sida med ”relevanta erbjudanden” från min bank.

Bild som visas när jag loggat ut från Swedbank

Det tråkiga är, att relevansen känns krystad. Kopplingen finns säkert där (någon avdelning på banken har stått på tur och vill lansera ett nyhetsbrev för företagare), men inspirerande är det inte. Banken vet otroligt mycket om mig, min ekonomi och mina vanor. Självklart skulle de kunna sy ihop ett innehåll som bättre riktar sig till just mig i just den situation jag befinner mig i.

Vad är det för tidpunkt på året? Har jag betalat många räkningar den här månaden, behöver jag utökad kredit? Saknar jag företagsförsäkring? Finns det något som banken kan göra för mig lokalt (kanske en föreläsning om hur familjen kan ordna sin budget på mindre än en halvtimme)? Till exempel.

Det som stör mig mest är ändå att hela ytan är en bild. Min banks relevanta budskap till mig som kund är alltså en taffligt utförd, intetsägande vägbula som hinder (om än ett litet) för att gå vidare till mitt nästa ”webbaserade ärende”.

En webbplats, och inte minst ett flöde i en process, består av en uppsättning ytor. Man fyller ytorna med funktioner (”logga in”, ”Mina transaktioner”) och innehåll (”Läs mer om den nya skatten”). Men inte alla ytor behöver fyllas med saker, hela tiden. När man planerar webbplatser och andra digitala tjänster så bör man också väva in möjligheten att avstå innehåll.

Lämna aldrig kunden ensam i skogen

Ta hand om dina kunder. Tänk på hela kedjan i din e-handel. Tappa inte bort någon i skogen.

Jag försökte just beställa en väldigt fin t-shirt. Det skulle blir en present till min dotter. Hela processen gick snabbt och jag tog glad i hågen fram mitt kreditkort. När jag fyllt i det sista steget, som är kortutgivarens bekräftelse på att det faktiskt är jag som hanterar mitt kort (det som så poetiskt kallas MasterCard® SecureCode™), kommer jag till en sida vars enda budskap är detta:

Your authentication could not be completed because of a system error. If this happens consistently, please contact your CSR.

Ingen länk. Ingen annan förklaring. Ingen ledtråd till vad eller vem ”min CSR” är. Jag försöker backa till sidan innan, men ”refreshas” omedelbart tillbaks till samma sida igen.

Tittar på webbadressen. Hm, jag är på sebkort.com – kanske startsidan kan ge någon vägledning? Vad tycker du? Det här är informationen på sidan:

The page cannot be displayed
The page you are trying to reach s not available. This might be due to temporary technical difficulties. You can log on to your e-bank services below:

Följt av en lång – mycket lång – lista med kontaktuppgifter till olika avdelningar i flera länder.

Får se om det kommer någon t-shirt.