Larry Page och Sergey Brin (foto: Google)

Det finns en uppsjö sökmotorer och en ännu större flora tjänster och program för att anmäla webbsidor till sökmotorerna. Du får betala duktigt med pengar för att ”inte försvinna” i bruset. Frågan är om det är värt pengarna – eller ens ansträngningen att göra själva jobbet.

Obs! Notera gärna publiceringsdatumet. Detta inlägg skrevs sommaren 2001 och publiceras här på nytt i samband med att sökmotorn Google firar 15 år den 27 september 2013. Grattis, Google!

Sökmotorerna kan delas in i tre grupper:

  • De som är bra och som folk använder.
  • De som inte är bra, men som folk använder ändå. Ofta utan att veta om det.
  • De som är usla och som ingen använder.

Det finns många tjänster och program som handlar om att registrera webbplats på sökmotorer. Ofta lockar de med att de registrerar din hemsida hos tusentals sökmotorer. Och nästan alltid handlar det om registrering hos kategori tre; usla sökmotorer (eller register, länkfarmar osv.) som ingen använder. Vilket inte är så intressant, eller hur?

Jag roade mig några försommardagar med att använda och undersöka ett antal sökmotorer, ganska grundligt men ovetenskapligt och helt subjektivt. Efter det skulle jag vilja placera Google högst, den har överlägset bäst träffsäkerhet, är fri från störande reklam och finns på svenska. När man väl hittat dit, så finns det inte så mycket anledning att använda sig av något annat. Yahoo är också bra, kvaliteten på klassiska Altavista är stadigt sjunkande.

Inktomi, 2001De söktjänster som är bra når, till slut, en enorm mängd – nöjda – användare. Google är en uppstickare med ursprung i den akademiska världen. För ett par år sedan låg den under en amerikansk universitetsserver. Idag är den störst. Om du studerar din webbservers loggfiler (alltså hur folk använder din webbplats och hur de hittar dit) så ska du också finna att det är genom de träffsäkra tjänsterna som människor hittar dig. ”Surfandets” tid är över!

Om du är riktigt intresserad av hur en sökmotor fungerar, så har Googles upphovsmän – Sergey Brin och Lawrence Page – skrivit ett mycket informativt paper om detta: The Anatomy of a Large-Scale Hypertextual Web Search Engine.

Hur kan man använda en söktjänst utan att veta om det? Jo, vad jag menar med kategori två är de ganska många och ganska stora sökmotorerna som inte bara finns på sin egen hemsida, utan även har hand om söktjänsten hos andra. Du har säkert sett det själv, rutor där det står ”Search the internet”. Under själva rutan brukar det stå något i stil med ”Powered by…”. Dessa sökmotorer är av varierande kvalitet, men är viktiga att nå med dina webbsidor eftersom de kan tänkas generera många sökningar från populära webbplatser.

En specialvariant är tjänsten AskJeeves, som formulerar sökningen som ett svar (i bästa fall) på en fråga. Tjänsten prioriterar förmodat amerikanska sidor; det är lättare att bli listad med en com-adress än med en se-adress. Säg att du säljer sportskor under domänen sportskor.se. AskJeeves skulle troligen strunta i din svenska sida som svar på frågan ”var hittar jag sportskor?”. Men låt oss säga att du använder kampanjadressen sportskor.com… vips, så listas du högst av alla!

Domänadressen är viktig i sökmotorernas ögon och ofta anses .com eller liknande viktigare än .se. Det är bra att tänka på.

Riktigt dåliga sökresultat fick jag på bl.a. Excite, LookSmart (powered by Inktomi), Go2Net (powered by MetaCrawler) och About. Med dåliga resultat menar jag låg eller ingen relevans för det jag söker.

De sökmotorer som är bra och de som inte är så bra – men ofta använda – är så få att det ganska enkelt går att registrera sina sidor själv. Var rädd om dina pengar!

Hur söker du själv? Kommentera gärna!

Foto: Larry Page och Sergey Brin, Google

Leave a Reply

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.