Militär kommunikation kan inspirera vardagslivets kommunikatörer

Från Afghanistan (foto: Isaf Media)

Vad är den viktigaste lärdomen efter att ha arbetat med kriskommunikation i krig? Om man får tro strategen Fredrik Wass är det målgruppsarbetet, att inte tro att man vet något från början om de människor man vill nå.

Idag var jag på ett frukostseminarium som arrangerades av kommunikationsbyrån Intellecta Corporate. Rubriken var Kommunikation på liv och död och handlade om medarbetaren Fredrik Wass erfarenheter från den svenska insatsen i Afghanistan. Fredrik var under ett halvår befäl på Psyops, vilket i klartext betyder ungefär att han ansvarade för den svenska försvarsmaktens kontakter med myndigheter på plats och lokalbefolkningen. Fredrik Wass är också känd som bloggare och medverkar flitigt i sociala medier med signaturen @bisonblog.

Kommunikation får ett annat allvar när det handlar om att driva en verksamhet i krig. Inte minst av den anledningen ska jag inte försöka mig på ett fullskaligt referat från Fredriks dragning, men några detaljer vill jag gärna nämna.

Militär kommunikation handlar också om målgrupper

Fredrik Wass (foto: Erika Gerdemark)Vi som arbetar med kommunikation talar oss ofta varma för målgrupperna. Målgruppsanalys och målgruppsanpassning är ord som finns med i varje diskussion, men när ett projekt ska sjösättas landar den delen ofta i en urvattnad och nedbantad kompromiss. Något som i det civila samhället ”bara” riskerar att spoliera målet med projektet. I krig har man inte råd att slarva.

Målgrupper för den svenska militären i Afghanistan är lokala myndigheter och lokalbefolkningen. Det kan bara bli fred i Afghanistan om afghanerna själva tror att det kan bli fred, är tesen. Man måste vinna människors förtroende.

”Vem kan man lita på?”, frågar Fredrik Wass och visar en serie bilder från sin tid på plats.

En bild: Två män i civila kläder vinkar vid vägkanten. Vill de ha skjuts? Är de talibaner? Är de beväpnade? Varför vinkar de in bilen? Det visar sig vara lokala poliser. En annan bild: Fredrik Wass själv i kamouflagefärgad uniform, tungt beväpnad. Om man är afghan och möter denna person, vad tänker man då? Vad vill den här personen, kan man lita på honom?

En tredje bild: En påse kolor av märket Werther’s Original. Som svensk tänker du kanske inte på kolor, utan på dubbad tysk reklam. En svensk målgrupp i tevesoffan som kanske litar lite mindre på en reklamsnutt för att den talar till en tysk publik. Ett exempel på hur en liten skillnad ändå är en skillnad. Och att stora avstånd i kultur, situation, förutsättningar ger stora skillnader. Och stora möjligheter att kommunicera helt fel saker.

Kriskommunikation är vardag för militären – det är en krisorganisation

Fredrik Wass kom till sitt militära uppdrag med en bakgrund som kommunikatör. Erfarenheten från två – vanligtvis väldigt skilda – världar ger intressanta perspektiv. Några skillnader när det gäller att hantera och kommunicera kriser:

  • Militären är en krisorganisation. Krisen är redan vardag, det är själva verksamheten. En civil organisation måste aktivera en särskild struktur i händelse av kris.
  • Militären har hög beredskap. För en civil organisation kommer krisen som ett undantag.
  • Militären kommer snabbt tillbaks till ”business as usual” efter en incident, medan en civil organisation kan få svårt att återhämta sig – och framförallt tar det längre tid att komma tillbaks till vardagen.

Just att som organisation vara förberedd på det oväntade känns som något som vi ”vardagslivets kommunikatörer” kan lära oss mycket av.

Utsätt din egen organisation för ett tankeexperiment – hur skulle den se ut som militär?

Om din egen arbetsplats skulle vara en del av militären, hur skulle den då se ut? Hur ser din organisation ut om krisen kommer – nu? Hur ser din verksamhet ut om den måste lösa en människas problem – direkt? Det här är ju en fin utmaning inte minst för oss som arbetar med digitala produkter och tjänster – till exempel en webbplats eller en app. Även om det vi gör inte ska användas i kris eller krig, så har vi nytta av att tänka oss scenarier som ställer samma krav på tillgänglighet, begriplighet och snabbhet. Det militära exemplet gör också att frågan ställs på sin spets, det blir tydligt att fungerande system har betydelse. På riktigt.

Och så var det målgrupperna, ja. Har du koll på dina målgrupper? Kan du landa bland dina kunder och användare och veta vad de vill? Känner de förtroende för dig? Är du säker?

Foto på Fredrik Wass av Erika Gerdemark
Foto från Afghanistan av ISAF Media, Flickr

Comments

  1. Hej, sorry för sen kommentar. Ville bara tacka för ett bra referat av min dragning. Du får det att låta som att jag ändå sa en del smarta grejer. 🙂

Leave a Reply

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.